Så rätt Handelns utredningsinstitut hade när de utsåg mobiltelefonen till årets, eller varför inte decenniets julklapp! Då, 1994, var mobiltelefonen fortfarande ovanlig. De som hade en såg till att den alltid var påslagen så att den kunde ringa. På så sätt gick det att visa för omgivningen att här var det en viktig person som hade en ”nalle”, som det hette på den tiden.
Telefonen var ofta rätt så stor och tung. De första mobilerna som kom i mitten på 1980-talet vägde flera kilo och var bärbara men inte mycket mer. Det gick att ringa på dem och skicka textmeddelanden, SMS. Räckvidden var som idag beroende av sändarmaster. Då fanns ett system som hette NMT, Nordisk Mobil Telefoni, som sände på längre våglängd och därmed hade bättre täckning än idag men inte alls samma överföringskapacitet som dagens fjärde generation, 4G.
Mobiltelefonen finns idag i alla fickor och handväskor och nu går det inte bara att ringa på den och skicka SMS. En mobiltelefon av idag är en ”smartphone” – en fullfjädrad dator med en otrolig kapacitet som går att använda till snart sagt vad som helst som har att göra med dataöverföring. Samtal, skicka mejl, SMS och MMS är grunden – sen kommer alla applikationer som går att ladda ner och inte minst Internet med till exempel strömmad film. Vem ser inte fram mot julaftonen med tindrande ögon – kanske ligger där en ny smartphone av senaste modell.
Därför blev mobiltelefonen årets julklapp 1994
Mobiltelefonen utsågs till årets julklapp 1994 av Handelns utredningsinstitut eftersom den representerade en teknologisk vändpunkt som förändrade hur vi kommunicerar. Den låg perfekt rätt i tiden av flera anledningar:
- Sverige hade nyligen infört GSM-nätet som ersatte det äldre NMT-systemet
- Mobiltelefoner hade blivit mindre och mer användarvänliga
- Priserna hade sjunkit till nivåer som gjorde dem till realistiska julklappar
- Sverige var på väg ur den ekonomiska krisen med ny teknisk optimism
- SMS-funktionen började bli allmänt känd och använd
Utvecklingen för mobiltelefoner efter 1994
Efter att mobiltelefonen utsågs till årets julklapp 1994 har utvecklingen gått i en rasande takt. Redan 1996 kom Nokias första smartphone, Nokia 9000 Communicator, som kunde hantera e-post och innehöll en webbläsare. Den vägde hela 397 gram, vilket var en enorm förbättring jämfört med de första mobilerna, men fortfarande tung efter dagens mått.
Under sent 90-tal och tidigt 2000-tal dominerade Nokia marknaden med modeller som den populära Nokia 3310 som lanserades år 2000. Denna period präglades av allt mindre och lättare telefoner med längre batteritid.
2007 förändrades marknaden radikalt när Apple lanserade den första iPhone. Med en pekskärm och ett helt nytt operativsystem revolutionerade den hur vi använde mobiltelefoner. Året därpå kom Android som ett konkurrerande operativsystem, vilket ledde till en explosion av smartphones från olika tillverkare.
Sedan dess har mobiltelefonerna utvecklats från att vara enbart kommunikationsverktyg till att bli små superdatorer. Dagens mobiler har kraftfulla processorer, högupplösta skärmar, avancerade kameror och stöd för 5G-nätverk. De kan användas för allt från videokonferenser och streamad underhållning till banktjänster och hälsoövervakning.
Under 2020-talet har vi sett framväxten av vikbara skärmar och ett ökat fokus på hållbarhet. Mobiltelefonen har på mindre än 30 år gått från att vara en lyxvara för några få till att bli en nödvändig vardagsprodukt för nästan alla – en utveckling som verkligen bekräftar Handelns utredningsinstituts framsynta val 1994.